Om montessoripedagogiken
Ta vara på barnens känsliga perioder
Montessoripedagogiken bygger på noggranna observationer av barns utveckling och vilar på tre grundtankar:
En tanke var att barnets känsliga perioder, där Maria Montessori fann att barn under sina olika mognadsstadier är speciellt mottagliga för olika slags kunskap. Hon insåg därför det värdefulla i att ta tillvara intresseperioderna, som hon kallade ”känsliga” eller ”sensitiva” perioder.
En andra tanke var att Maria Montessori märkte att barnens intressen, upptäckarglädje och vilja att lära nytt varierar med ålder och mognad.
En tredje tanke uppstod genom alla de observationer Maria Montessori gjorde, där hon upptäckte att barnets intresseförändringar följer ett givet mönster, som i stort sett är detsamma hos alla barn. Från de allra tidigaste intressena för viljan att äta själv, lära sig gå, prata osv, till intresset för läsning, matematik, rymden, världen osv.
Frihet att välja
Inlärning underlättas om aktiviteter erbjuds som knyter an till ett barns eget utvecklingsstadium. Genom att ta tillvara barnets spontana lust för arbete och låta dess eget intresse vara motiv nog för att söka kunskap, får barnet den frihet som stimulerar lärandet. Förmågan att koncentrera sig på en intressant uppgift kan uppnås och nå oanade höjder! Barnet kan fullständigt försjunka i den och upprepar övningen om och om igen. Här gäller det för pedagogerna runt barnet/barnen att inte störa denna aktivitet som pågår, utan låta barnet arbeta ostört under en längre sammanhängande tid, vilket arbetspassen i förskolans miljö erbjuder.
Frihet att välja aktivitet och möjlighet att arbeta ostört i egen takt är två viktiga hörnstenar
inom montessoripedagogiken.
Montessorimaterial – en god hjälp i inlärningen
För att kunna möta barns behov av stimulans och aktivitet utvecklade Maria Montessori arbetsmaterial för alla tänkbara intresseinriktningar och mognadsstadier.
Materialet är inte det viktigaste i pedagogiken men det är en god hjälp på vägen. I ett montessoriklassrum finns material både för praktiska och intellektuella övningar. Alltifrån skokräm och putstrasor till sinnrikt material som tränar logiskt och matematiskt tänkande och material som övar upp skrivförmåga, språk, ordkänsla och grammatik.
Men också saker som tillåter barnen träna syn, hörsel, lukt, smak och känsel, det s.k. ”sinnestränande materielen”.
Montessoris idé om inlärning handlar om att gå från det konkreta till det abstrakta. Matematikmaterialet tex. visar klart och tydligt hur och varför man mäter och räknar på ett visst sätt. När ett barn väl förstått matematikens uppbyggnad, är det dags att lämna materialet och lösa abstrakta problem utan hjälpmedel.
Så gott som allt material fyller flera funktioner. Samtidigt som man tränar matematiska storheter, övar man upp känslan för skillnader mellan dem och förmågan att handla och tänka praktiskt. De flesta material är också självrättande. Barnen får uppleva tillfredställelsen av att själva se att de lyckats med en uppgift.
Hjälp mig att hjälpa mig själv som en god hjälp i själständighetsfostran
”Hjälp mig att hjälpa mig själv” är en montessoritanke, som grundar sig på det faktum att ingen kan lära någon annan något. Varje individ behöver hjälp för att kunna lära sig, men själva inlärningen måste var och en klara på egen hand.
I en montessorigrupp är lärarens uppgift därför inte i första hand att förmedla kunskap. Snarare att observera barnen och att vara lyhörd och uppmärksam på varje barns utveckling, samt att ge den stimulans som svarar mot varje barns mognad och intresse.
Läraren/pedagogen berättar, beskriver, orienterar, klarlägger. Visar var kunskap finns att hämta och visar hur materielen ska användas för att ge meningsfull träning. Sedan gäller det att låta barnet arbeta självständigt med sin uppgift. All onödig hjälp är ett hinder i barnets utveckling.
Allt materiel finns oftast bara i ett exemplar. Barnen har ansvar för att de olika sakerna inte skadas i onödan.
”Inte störa och/eller förstöra” är två enkla begrepp som barnen tidigt får lära sig att förstå innebörden av. Barnen får därigenom lära sig att ta hänsyn till varandra. Är en viss arbetsmateriel upptaget får man vänta på sin tur eller komma överens om att samarbeta.
Allt materiel har sin särskilda plats i rummet. Den som använt en materiel har ansvar för att det snyggt och prydligt hamnar på sin rätta plats igen. Slit och släng-tanken är bannlyst i en montessorigrupp!